Göran Jackson, Vallkärra, har som tidigare meddelats avlidit i en ålder av 79 år.

Göran Jackson (1941–2021)

Bild: Caroline Andrén

Göran Jackson växte upp i Tranås och hans mor tog tidigt honom med till Frälsningsarmén där hon själv var aktiv. Göran började som scout men han började även spela kornett i ungdomsmusikkåren – och kornetten kom att följa honom på hans väg genom livet.

När det blev dags för juriststudier flyttade han 1965 till Lund och han kontaktade Limhamns brassband med den försynta frågan om han kunde få bli medlem. När Jan-Eskil Andersson 1968 tog över som dirigent ersatte Göran honom som principalkornettist, brassbandets konsertmästare, en befattning Göran innehade fram till sin bortgång 53 år senare.

Med sin musikalitet och ekvilibrism blev han ett föredöme för många av bandets kornettister och det var ett stort stöd som dirigent att ha Göran att förlita sig på. Det som kanske gladde publiken mest var Görans skickliga och trevliga presentationer av vad som spelades. Han var påläst och kryddade gärna sina presentationer med humor så att alla lyssnade intresserat, såväl publik som orkestermedlemmar.

Göran var en person som engagerade sig i väldigt mycket. Han blev snabbt en tongivande medlem i brassbandet med mångårigt idogt styrelsearbete. Han var reseledare för bandets otaliga utlandsresor runt om i Europa och icke minst den fantastiska USA-resan 1988 i samband med New Sweden-jubileet.

Genom kontakter ordnade Göran många spelningar i Frankrike och någon kom det en förfrågan med bara fem dagars varsel – men orkestern åkte!

Han var under lång tid en engagerad ordförande i brassbandets intresseförening, men hans egna intressen sträckte sig även utanför Limhamns brassband. Han var engagerad som Karnevalssekreterare i Lundakarnevalen, han fjällvandrade, spelade pingis, var med i Odd Fellow, ägnade sig åt folkdans och var aktiv som kyrkvärd.

Via folkdansen väcktes hans intresse för folkmusik och han trakterade såväl näverlur som kohorn, det senare så väl så att han 2010 erhöll Zornmärket i silver och således kunde titulera sig ”Riksspelman”.

Han hade hela tiden kvar en nära kontakt till Frälsningsarmén och då speciellt till hemmakåren i Tranås. Under många år var Göran anställd av ett företag med säte i Tranås och smidigt nog förlades många av företagsmötena till kårens repetitionsdagar.

Göran hjälpte även ofta till i danska Frälsningsarmens Templets korps, Köpenhamn, och var bland annat med på många resor med dem. 
Göran var förutom en uppskattad musiker även en fantastiskt varm medmänniska: alltid glad, alltid stöttande, alltid omtänksam och alltid väldigt mån om andra.

Nu har Göran ”befordrats till Härligheten” som det så fint heter inom Frälsningsarmen. Hans stol står tom och han lämnar ett stort tomrum efter sig i brassbandet. Vi saknar en fantastisk medmusiker och vän. Vårt djupa deltagande till Elisabeth och övriga familjen.

Limhamns brassband genom

Andreas Wetterlund

Jan-Eskil Andersson

Peter Ludwig

MInnesordet publicerades i Sydsvenskan 2021-02-04: https://www.sydsvenskan.se/2021-02-04/minnesord-om-goran-jackson